Månadsarkiv: april 2018

Semestern från verkligheten börjar nu lida mot sitt slut då vi imorgon tar vårt pick och pack och åker hem igen. Denna resa har inte liknat någon annan jag varit med om men jag har trots det haft det väldigt bra och jag känner mig till skillnad från när jag lämnade Sverige väldigt avslappnad och uppvilad. Något jag inte gjort på länge.

Nu känner jag mig dock väldigt redo att åka hem och möta våren, träffa mina katter, äta svensk mat, sova i min egen säng, träffa alla mina kompisar, min familj och A såklart. Borta bra, men hemma är helt klart bäst.

Efter många timmars väntan och resande är vi nu äntligen framme. Här är det varmt och skönt jämfört med hemma och det lilla jag sett av hotellet hittentils ser helt magiskt ut. Längtar verkligen tills imorgon då jag får se hotellet och omgivningen i dagsljus. Magkänslan säger att jag kommer trivas här ganska så bra.

Gick så mycket bättre än vad jag någonsin vågat hoppats och drömt om att lämna katterna igår. Även bilresan dit gick superbra vilket var en stor lättnad då många katter ogillar att åka bil. Var stolt som en tupp när jag åkte därifrån, mammas stora & duktiga killar!! Kvällen spenderade jag hemma hos A då jag inte kände för att sitta ensam i min tomma lägenhet men även för att jag kommer sakna honom något kopiöst när jag åker.

Just nu sitter jag på tåget tillsammans med min syster påväg till Arlanda. Kan inte riktigt greppa att jag om bara några få timmar är i Spanien och ska stanna där i 12 hela dagar. Trots det faktum att jag tycker det är jobbigt att packa, åka tåg, vänta på flyg, flyga osv ska det bli så skönt att komma iväg lite och bara ta det lugnt. Hoppas bara att vädret levererar så jag kan få lite färg och värme på min bleka och trötta vinterkropp.

Väskan är packad, lägenheten är skinande ren och ångesten har precis börjat slå rot i min kropp. Ska om cirka 2 timmar packa in mina katter och alla deras tillhörigheter i bilen för att för första gången skjutsa dom till sin nya kattvakt som varken jag eller dom träffat förut. Är livrädd för att de ej ska trivas där, att de ska ställa till med hys så hon ej vill ha dem kvar, att de ska smita ut, att de ska bli sjuka, att de ska bli knäppa av omställningen att byta hem, att de ska trivas bättre där än här, att de ska glömma mig när jag är borta osv.osv. Kan fortsätta hur länge som helst, värre hönsmamma än mig går nog ej att hitta. Snälla låt allt bara gå bra.