Månadsarkiv: december 2015

12 december, 2015

Tröjor är minst lika viktiga som mat

Lurade med pojkvännen en sväng på stan där jag oekonomiskt nog köpte med mig en jätteskön tröja.
Inte det jag behöver mest såhär tolv dagar innan jul men det sägs ju att man ångrar det man inte gör mest så får ändå känna mig nöjd med dagens inköp. Särskilt med tanke på att jag redan har köpt klart alla julklappar för länge sen.

Medan pojkvännen sprang runt på gymmet och svettades passade jag på att röja upp i lägenheten. Dels för att jag älskar när golven skiner och det är ordning och reda överallt, dels för att jag vill samla på mig så många vuxenpoäng jag bara kan och dels för att jag ska kunna sitta i soffan och dega med gott samvete medan killen min lagar finmiddag.


Publicerat i Vardag | Lämna en kommentar


12 december, 2015

Lördagmorgon

Finns nog ärligt talat inget bättre än att vakna upp en lördagmorgon när man är ledig hela helgen. Har dock absolut inga planer för vad jag ska göra med all fritid men om jag känner mig rätt är det ett problem som är ganska enkelt att lösa. Särskilt med tanke på att vi fått massa provkanaler från bredbandsbolaget när vi byte abonnemang så kommer antagligen sitta fastklistrad framför SF kanalen då dom hela tiden sänder så massa bra godingar där.

Publicerat i Vardag | Lämna en kommentar


11 december, 2015

Kommer aldrig bli för gammal för julklappar

Snälla rara tomten. Då varken min mamma eller min pappa vill ha min önskelista detta år lägger jag istället ut den här och hoppas att du med lite tur kanske hittar den och ger mig något som jag önskart. För snäll har jag varit kan jag lova

Publicerat i Vardag | Lämna en kommentar


11 december, 2015

Tre röda favoriter till juldan

Publicerat i Vardag | Lämna en kommentar


11 december, 2015

Låt mig få presentera Nisse

Publicerat i Vardag | Lämna en kommentar


11 december, 2015

Tusen tankar som förvandlas till tusen tårar

Någonstans på den slingrande vägen mellan jobb, vänner, kärlek och vardagsproblem tappade jag bort mig själv.
Det som jag mest av allt fruktade under tiden jag så pedantiskt och noggrant la mitt livspussel för att på bästa sätt försöka forma den perfekta framtid och person jag alltid drömt om att leva. Fastän jag så försiktigt tappat runt på tå och ständigt varit på vakt för att inte dras in i något jag kände var okej.

Så hur kommer det sig nu att det blev såhär? Att jag helt plötsligt har slutat med allt jag så intensivt brann för och lagt det jag trodde på hyllan. Att jag nu ligger orkeslös i soffan dag ut och dag in utan att orka ta tag i livet som utanför mitt fönster rinner förbi i ett alldeles för snabbt tempo. Min verklighets uppfattning är vriden och just nu är mitt känsloregister helt trasigt vilket gör att känslorna smiter ut till höger & vänster och bryter ner min självkänsla bit för bit. Kan inte i min vildaste fantasi förstå hur jag kunnat sjunka så långt ner att jag nästan slutat tro på mig själv. Minns den där tjejen som var så stark så att hon kunde göra allt, hon som alltid gick med huvudet högt på stan för att hon var så stolt. Stolt över sig själv och sina framsteg. Henne saknar jag.

Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte var lycklig. För det är jag. Verkligen. Men någonstans därinne när jag är ensam med mig själv smyger en känsla fram jag inte kan kontrollera. En känsla som gör mig ledsen och river ner allt som får mig att känna mig hemma och trygg. Jag kan inte sova och får huvudvärk vilket gör mig rädd. Så jävla rädd. Jag har gett mig in på ett främmande farvatten detta år utan minsta lilla blick i bakspegeln och nu är det försent att åka tillbaka. Så det är bara att svälja stoltheten, acceptera sina svagheter och problem och börja om. Bygga upp bit för bit som rasat från min mur. Göra något jag känner får mig att växa, något som får mig att ladda om & hitta ny energi.

Publicerat i Tankar, Vardag | 2 kommentarer